Ränteläget för huslån

Hur ser ränteläget ut? Finns anledning att oroa sig för sitt bostadslån? Är det dags att binda räntan på lånet nu?

Frågorna är aktuella för de allra flesta som har hus eller bostadsrätt, i synnerhet de som köpt under de senaste åren. De prisstegringar som skett på bostadsmarknaden har i mångt och mycket täckts av lån. Budgivning trissar upp priserna allt högre, och detta måste man som enskild bostadsköpare förhålla sig till. Frågan är väl hur.

Först en snabb grundkurs i bostadslån och för enkelhets skull så tar vi ett exempel: Familjen Andersson vill köpa ett enklare hus på vischan för 1.900.000. Efter budgivning så slutar notan på 2.000.000 jämnt. Familjen Andersson har stort behov av att inte binda sina besparingar och vill därför lägga så liten kontantinsats som möjligt. Detta är hållpunkt ett – krav på kontantinsats skiljer sig åt mellan banker.

Familjen Andersson har vidare ett behov av att hålla sin månadskostnad nere. Detta innebär att de prioriterar banker/låneinstitut som inte kräver någon större återbetalning av lånet, dvs amorteringarna hålls nere så mycket som möjligt. Hade man istället prioriterat ett så billigt lån som möjligt så hade man enbart tittat på räntan på lånet, dvs den avgift som banken tar för att ha pengarna utlånade. Mitt råd är att prioritera låg ränta i alla lägen. Att banken lockar med låg amorteringstakt är inget att bry sig om för amorteringar är avbetalningar på ditt eget lån, dvs en form av sparande.

Slutligen så kan lånet bestå av bottenlån och topplån. Bottenlån är billigare eftersom topplån är mer riskfyllda för banken. Många banker tillåter 75% av husets värde som bottenlån, andra 85%. Topplån är något dyrare, kan inte bindas, och måste betalas tillbaka i snabbare takt.

När når man sin gräns, när bör man börja bli orolig för räntan och sina huslån? En s.k. räntekänslighetsanalys ger en god överblick.

Om du som familjen i exemplet har lån på 2 miljoner kronor så ökar din kostnad för räntor med 1.660 kr per månad för varje procentenhet som räntan går upp. Om du totalt förväntar dig (befarar!) att dina ränteutgifter kommer att ligga 2,5% högre om 3 år så kommer din månadskostnad då att ligga 5.000 kr högre per månad.

Detta gäller alla, och formeln är enkel!

2.000.000 x 1% = 20.000
dvs totala lånesumman multiplicerad med befarad ränteuppgång ger årskostnaden. Dividera årskostnaden med 12 för att få månadskostnad.

Betänk också att din lön lär öka med 2% per år, minst, om den följer inflationstakten. Har familjen en total löneinkomst om 50.000 kr per månad idag så kan ni lågt räknat ha 53.060 kr per månad om tre år.

Nu kanske någon tycker att jag borde notera att för den som har inkomst så går det att dra av ränkteutgiften upp till 100.000 kronor med 30%. Högre utgifter än så får bara dras av till 21%.

I exemplet hade vi familjen som köpt hus för 2.000.000. Om de lånar hela beloppet så kommer de över 100.000 kr i ränteutgift om deras genomsnittliga ränta är på 5% dvs:

2.000.000 x 5% = 100.000 kr

Större lån än 2.000.000 kr eller högre ränteläge än 5% ger alltså en sämre avdragsmöjlighet. Det kan vara värt att tänka på för den som funderar på hus för kanske både 3 och 4 miljoner i stockholmsområdet.

FAKTARUTA

En räntekänslighetsanalys är en kalkyl där du räknar ut hur mycket större utgift du får per månad om räntan utvecklas enligt ditt mardrömsscenario.

This entry was posted in Bostad, Ekonomi, Information. Bookmark the permalink.

Comments are closed.